Arkiv

GT:s chefredaktör är en nyttig idiot

GT:s chefredaktör Frida Boisen skrev i söndags en krönika, Sverige är ett rasistiskt land, som jag reagerade på.

Nu har vi det svart på vitt. Sverige är ett rasistiskt land. Det är svårt att tolka siffrorna på annat sätt.

Av 34 OECD-länder i världen är vi sämst på att ge invandrade medborgare ett jobb. Sämst. Av alla. USA, Tyskland, Holland, Australien.

Att vara dålig på integration och att vara rasistisk är inte samma sak, Frida Boisen. Sverige borde själv först bli bättre på integration innan vi tar oss an uppgiften att vara hela världens samvete. Ett tips är att lära sig av just de länder du nämner: USA, Tyskland, Holland och Australien, men sluta att dra den förenklade slutsatsen att det har något med rasism att göra. Det har snarare med en självgodhet att göra eftersom vi svenskar är världsmästare på att tala om för hela världen hur bäst vi är på nästan allting. Och varför i hela friden skälla ut svenskarna som med stor tolerans ställer upp på denna hjälpverksamhet för människor från världens krisområden?

På Merit Wagers blogg kan man läsa om en f.d. anställd på Migrationsverket som har skickat ett e-mail till Frida Boisen där han/hon undrar hur det stämmer in med ”Ullenhags mantra om 600 000 utrikesfödda som går till jobbet varje dag”. Han/hon fortsätter.

Jag träffade i mitt arbete många, väldigt många med examina från länder i Mellanöstern. Det var civilingenjörer, läkare och jurister. Juristerna föll bort direkt eftersom juridik, särskilt humanjuridik, inte är direkt överförbart mellan olika länder och rättssystem. De fick alltså ta enklare jobb. Av civilingenjörerna och läkarna, och dessa var många, var det en (1) läkare som klarade testet för att få arbeta som läkare i Sverige.

Frida Boisens text blev också en lätt match för sverigedemokratstödda Fria Tider. I Chefredaktör anklagar Sveriges arbetsgivare för rasism – har själv bara vita anställda konstaterades följande.

Frida Boisens egen arbetsplats, den Göteborgsbaserade kvällstidningen GT, lämnar mycket att önska när det gäller färgblindhet och etnisk mångfald, visar Fria Tiders kartläggning. I själva verket är redaktionen hundra procent vit och etniskt svensk. Det enda utländska inslag som går att hitta bland tidningens 40-tal anställda är en säljare med ett Balkanklingande namn.

Frida Boisen är en nyttig idiot. Så här upplagda smashar, som det heter på idrottsspråk, får man inte bjuda sverigedemokrater på.

Gratisreklam för Jimmie Åkesson

Expressen kan nu avslöja att kissen som Sverigedemokraternas partiledare tittar så ömt på i själva verket är inklippt i bilden i efterhand.

Expressen berättade för några dagar sen om en fejkad katt på Åkessons bok. Artikeln är totalt ointressant eftersom det handlar om en bild på katt som har klistrats in på framsidan av Jimmie Åkessons bok, något som kallas för att photoshoppa. Såna här torftiga nyheter brukar man nästan annars bara se under somrarnas nyhetstorka då landet nästan står stilla och journalister kan skriva om ingenting bara för att fylla ut sidorna i tidningarna. Det kommande citatet visar bara på fånighetsnivån från Expressen.

Expressen har låtit experterna på Expressens bildredaktion närgranska bilden och kan nu slå fast utan minsta tvekan att katten är photoshoppad in i bilden i efterhand.

Trodde Expressen att Expressen hade ett scoop, eller vad? Det blir värre.

Bildmontaget är faktiskt bara snäppet bättre än nattklubbsägaren Mille Markovics berömda ”sexbild” på kungen och några nakna kvinnor, som Expressen avslöjade som en grov photoshop-förfalskning för snart två år sedan.

Mille Markovics sexbildsbluff är på en helt annan nivå eftersom den handlade om något slags försök till utpressning medan bilden på katten och Jimmie Åkesson handlar om ett simpelt bokomslag. Det var för övrigt användaren Stig-Britt på Flashback som avslöjade att sexbilden var terjad, inte Expressen.

stig-britt

Innan jag läste den här artikeln hade jag inte en aning om att Jimmie Åkesson hade skrivit någon bok. Det här placerar jag utan att tveka under kategorin Nyttiga idioter. Jag är fullt medveten om att mitt inlägg automatiskt också blir gratisreklam för hans bok men jag har bara ett fåtal läsare till skillnad mot Expressen.

Vad trodde du, Ingvor Bergman?

Snälla, Ingvor Bergman! Vad trodde du skulle hända efter det att du hade nypt Hanna Wigh framför tv-kamerorna i kommunfullmäktige i Falköping? En del sverigedemokrater är inte att leka med och då räcker det med Mats Dagerlinds öga-för-öga-inställning för att det ska kunna osa varmt efter en sån idiotisk handling. Jag stödjer under inga omständigheter de hot som har framförts till dig men det var klart som korvspad att de skulle komma. Och du kommer inte undan med att förneka att du ens tagit tag i Wigh. Bildbevisen finns där! Jag kan dock inte begära att du ska stå för konsekvensen av ditt handlade när det gäller hoten men du måste ändå förstå vilken minerad mark det är som du beger dig in på p.g.a. beteende.

Politik med nypor

Att sverigedemokrater gör bort sig i parti och minut är ingen nyhet. Det är bara att surfa in på Inte rasist, men… för att få sig en orientering över den intellektuella nivån på några av partiets företrädare. I somras kunde man exempelvis läsa om att det inte krävs någon fysisk insats från en ryttare att rida på en häst i tävlingssammanhang.

Kolla 29 sekunder in i videoklippet här ovan. Jag har även gjort en bild av vad som med största sannolikhet ser ut som att den socialdemokratiska kommunpolitikern Ingvor Bergman nyper, och inte bara tar tag i armen för att styra undan, den sverigedemokratiska diton Hanna Wigh hårt i armen. Kolla speciellt på Ingvor Bergmans tumme! Detta är mumma för Sverigedemokraterna som kan spela på sin stigmatiserade offerroll som de ofta gör.

nyp

Jag tycker egentligen att det är onödigt med en polisanmälan men samtidigt att Ingvor Bergman måste ta konsekvensen av sitt handlande, som hon också försöker vifta bort som en oförskämd anklagelse. En polisutredning kanske är bäst ändå. Jag kan köpa att Hanna Wigh inte reagerade vid själva händelsen eftersom den måste ha kommit överraskande. Hon ler visserligen direkt efteråt men det kan bero på den lilla chock som hon säkert fick. Sverigedemokrater är ju trots allt människor de också.

Du får ta och ställa dig i den alltmer ökande kön av nyttiga idioter, Ingvor Bergman! Sverigedemokreterna kommer inte att försvinna från den svenska politiken genom att man agerar på det sätt som du gjorde. Skäms!

Är det fult att snusa?

Jag har skapat en ny kategori för alla dessa nyttiga idioter som uttalar sig i vårt land. Senast ut är Jenny Madestam i Expressen som i helgen skrev något som fick mitt blodtryck att koka samtidigt som jag nästan fick ett psykbryt. Jag fick vänta några dagar innan jag kunde samla ihop mig igen. Jag förstår ärligt talat inte varför Expressen anlitat henne. Artikeln var öppen för kommentering och sverigedemokraterna flockades snabbt där som flugor kring avföring, för avföring är vad man kan kalla denna artikel. De sverigedemokratstödda hemsidorna har garanterat redan skrivit om denna artikel men jag tänker inte, med ett intressant undantag, bege mig dit för att finna svaret på det den här gången.

Artikelns rubrik Vi måste prata om mångkultur är lika enfaldig som när feminister skriver att vi måste prata om mäns våld mot kvinnor. Det går inte en veckan utan att man ser att det skrivs och debatteras om relationsvåld och speciellt männens våld. Tillbaka till ämnet nu, Emma!

Det har ju nästan inte debatteras något annat än mångkultur de senaste åren. Vi svenskar har fått en stor toleransnivå att förhålla oss till sedan Sverige beslutade sig för att vara hela världens samvete när det gäller flyktingströmmar från världens alla oroshärder samt länder där medborgarna förföljs på olika sätt. Jag har inga som helst problem med de personer som jag träffar på dagligen och som kommer från världens alla hörn, de flesta är mycket trevliga att ha att göra med. Jag har inga som helst problem med det mångkulturella även om jag innerst inne har svårt att förstå hur det i längden ska kunna fungera bra. Men kan USA så kan vi också.

Jenny Madestam är för det första intellektuellt oärlig i sin text. Hela hennes kolumn är baserad på en enda mening som hon förvränger betydelsen av.

Muhammed är en gubbe som snusar.

Vi vet inte vilken Muhammed det är som avses men under läsningens gång förvrider hon det till att det är profeten Muhammed som avses. Vi vet heller inte vad som har försiggått den meningen i samtalet mellan barnen på fritidset. Jag har otaliga gånger fått berättat för mig hur muslimska barn trakasserat ickemuslimska barn, kristna eller inte kristna, om hur värdelös Jesus är. Har det föranlett någon artikeln i riksmedia? Kan en åttaåring så pass mycket om Kristendomen eller Islam att denne över huvud taget kan bedömas efter ett sånt uttalande? Förstår en åttaårig ickemuslim vem profeten Muhammed är? Förstår en åttaårig muslim vem Jesus är?

Vad är det för fel att snusa? Snus är ett traditionellt och beroendeframkallande njutningsmedel framförallt i Sverige. Vad gör det om man säger att någon snusar? Jag kan nästan inte komma på något så harmlöst som att ”anklaga” någon för att snusa. Vad betyder det om man säger att Jesus eller Buddha snusar?

Det är alltså ingen kränkning att säga att någon snusar. Någonstans måste man dra gränsen för hur lättkränkt ett samhälle ska acceptera att man kan få vara. Om en människor som erkänner sig till en viss religion får vara lättkränkaste av de lättkränkaste måste även andra religioner få vara det. Då måste vi i jämlikhetens namn med bestämdhet säga ifrån när det sägs något som inte är i positiva ordalag om alla förgrundsfigurer i världens alla religioner. Dit räknar jag förstås in pastafarianismen och kopimismen, två religioner som det är tacksamt att driva med. Extremt fragila och emotionellt instabila människor finns överallt, inte bara inom en viss religion.

Vad är det som får Jenny Madestam att skriva som hon gör? Hon drivs naturligtvis av intersektionalitetsteorierna. Intersektionalitet är inte någon naturlag som en del tycks tro. På tal om det så läste jag något riktigt hemskt igår av juristen Jenny Westerstrand angående hedersvåldsdebatten kring Stefan Jonsson. Enbart artikelns rubrik Här är sanningen i debatten om hedersvåld var fasansfull. Sanning? Det som ideologiskt styrda forskare kommer fram till kan aldrig accepteras som någon sanning.

Vi bör också fråga oss hur mycket av det könskonservativa universum som förenar hederspatriarker, Anders Behring Breivik, många kristna, muslimer och biologistiskt orienterade akademiker som Sverige tål. Där hoppas jag att alla som engagerat har debatterat denna fråga mot varandra ska stå eniga.

Var är alla lättkränkta muslimer nu? Det här påhoppet är avsevärt många gånger värre än att påstå att någon snusar. Apropå snus så tillbaka till ämnet nu, Emma! Jenny Madestam skriver.

Mina barn möter den här typen av olikhet varje dag i sin skola. Det är en ynnest. Men likväl är det viktigt att tala om olikheterna, inte minst när krockar uppstår.

Det skickar signaler om att alla ska ges samma respekt, oavsett kultur.

Välkommen till det mångkulturella Sverige, Jenny Madestam! Mångkultur betyder olikheter och de måste få finnas där om vi ska ha ett mångkulturellt samhälle. För vad händer annars? De lättkränkatas norm blir samhällets norm som inga andra får kritisera. Vill vi ha det samhället? Ska inte integration betyda ett givande och tagande från alla som lever i det mångkulturella samhället? När böjer du dig för de lättkränktas norm, Jenny Madestam, och iklär dig en klädsel som de kräver att du ska bära för att inte de ska känna sig kränkta? Och där gled du från ämnet igen, Emma!

Men det är även väsentligt att jag som förälder berättar för mina söner att vissa har en stark tro och att det måste respekteras.

Men vad är det som säger att hela samhällen ska vika sig för vissa människor? Ta seden dit man kommer? Fortsätt att ha er tro men respektera religionsfriheten som innebär att man också måste kunna få vara fri från religion. I slutet av artikeln visar Jenny Madestam var hon står ideologiskt.

Barn är blanka blad som skrivs, av bland annat deras föräldrar.

Hon är alltså en anhängare av den postmodernistiska tabula rasa-teorin. Som sagt, jag förstår inte vad Expressen ska ha henne till när hon agerar nyttig idiot till Sverigedemokraterna. Hon borde istället läsa evolutionspsykologi. Här ett citat från Ett oskrivet blad och andra myter om människans natur skriven av den en kanadensisk-amerikansk psykologiprofessor Steven Pinker.

Det naturliga urvalet gör inga moraliska preferenser, utan de individer som förökar sig mest effektivt blir också de som kommer att dominera i populationen. De gener som väljs ut kommer därför att vara de mest “själviska” för att citera Richard Dawkins, eller, mer exakt: de mest megalomana, de som tillverkar allra flest kopior av sig själva. En framgångsrik anpassning är vad som helst som generna ger upphov till som hjälper dem att förverkliga denna besatthet. Sedan är det dem fullkomligt likgiltigt om det motsvarar våra mänskliga aspirationer.

Jag har kopierat en punktlista från Wikipedia om att boken ger ett antal exempel på skadliga konsekvenser som tron på människan som ett oskrivet blad har lett till.

  • Totalitär social ingenjörskonst — om människans egenskaper helt beror på miljön skulle en totalkontroll över miljön kunna skapa perfekta människor.
  • Felaktig eller överdriven skuldbeläggning av föräldrar när deras barn beter sig illa.
  • Frisläppandet av farliga psykopater som snabbt begår nya brott.
  • Uppförandet av massiva och enahanda hyreskaserner, när ingenjörer tror att människors preferenser vad gäller boende och miljö är kulturellt betingade och utbytbara.
  • Förföljelse av framgångsrika grupper som antas ha nått sin position på orättfärdigt sätt. Pinker tar som exempel upp judarna i Tyskland och Förintelsen, kulakerna i Sovjetunionen, rika bönder under kulturrevolutionen i Kina samt stadsbor och intellektuella under röda khmererna i Kambodja.

Något för alla postmodernistiska socialkonstruktivister att läsa, om de törs. Steven Pinker igen.

Det är en sektliknande mentalitet, där de invigda basunerar ut de mest fantastiska trossatser som bevis för sin renlärighet. En sådan mentalitet låter sig inte förenas med respekt för sanningen, och jag ser den som en av orsakerna till en del olycksbådande tecken i dagens intellektuella klimat, till exempel det uttalade föraktet hos många akademiker för grundläggande ting som sanning, logiskt tänkande och faktiska belägg. Ett annat illavarslande fenomen är den hycklande avgrunden mellan vad intellektuella säger offentligt och vad de innerst inne tror.

Jag har, av ren lathet, kopierat de båda Steven Pinker-citaten från ett inlägg av Julia Caesar på Snaphanen, en blogg som jag tycker att man ska ta med en rejäl nypa salt eftersom Julia Caesars sverigedemokratiska världsbild inte är min världsbild. Det fråntar inte att hon, om hon nu är en kvinna, ibland skriver intressanta texter. Julia Caesar säga vara författare och journalist och jag är jättenyfiken på vem det är. Det är knappast Ingrid Carlqvist eftersom hon är öppen med sina skeva inställning mot muslimer. Tillbaka till ämnet nu, Emma!

Jag tycker alltså tvärtom än vad Jenny Madestam tycker att barn istället borde fostras till att vara kritiska till allt, inklusive religion. Socialisering i form av att indoktrinera barn in i en religion eller en politisk ideologi är förkastligt i dagens moderna samhälle. Merit Wager får avsluta mitt citerande.

Vad personalen här borde ha gjort var att informera flickans föräldrar, inte föräldrarna till barnen som kallade Mohammed en gubbe som snusar, att: ”Ni lever och bor i Sverige nu. Vi har åsikts- och yttrandefrihet och det existerar inte någon kränkning av någon här. Det faller på er som föräldrar att förklara för er dotter att alla har rätt att både ha och yttra sina åsikter i Sverige. Också om Mohammed”

Vi har inga lagar mot hädelse i Sverige, bara postmodernistiska intersektionalitetsteorier utan verklighetsförankring. Så länge som vi har en myndighet som DO lär detta vansinne fortgå.

Bitte Assarmo om de nyttiga idioterna

Bitte Assarmo om att De tysta är de nyttiga idioterna.

Nyttiga idioter för rasisterna är enbart de som inte vågar öppna munnen av rädsla för att stöta sig med sin omgivning. De som inte vågar kritisera antisemitismen inom islam, som inte vågar kritisera den islamistiska förföljelsen av kristna i världen och de som inte vågar kritisera regelmässigt hedersförtryck av rädsla för att det faktiskt kan vara så att en och annan skäggig man från Mellanöstern misshandlar sina döttrar. Men ingen tjänar på att man blundar för sanningen. Allra minst offren för hedersvåldet. Och för att bekämpa våld mot kvinnor och andra värnlösa måste man utgå från den kulturella värdegrunden, annars gynnar man inga andra än förtryckarna.

Att inte kunna skilja på idiot och nyttig idiot

Sakine Madon menar att jag är ”hedersvåldets nyttige idiot”. Debatter där man idiotförklarar varandra är tröttsamma, men om vi nu ska köra den linjen kan man undra vem som egentligen är idiot.

Professor Stefan Jonsson kan i en debattartikel från igår inte skilja på idiot och nyttig idiot. Att kalla någon för idiot är stigmatiserande och ett personligt påhopp. Att kalla något för nyttig idiot är inte det eftersom det, visserligen nedlåtande, beskriver konsekvensen av någons beteende/agerande. Som nyttig idiot är man ett redskap för andras agendor. Det är i vilket fall som helst bekymmersamt med en obildad professor.

Det är inte konstigt att man tycker lika även om man ideologiskt kan stå långt ifrån varandra. Sakine Madon står, precis som jag, mellan kulturrelativisterna och Sverigedemokraterna och kritiserar åt båda hållen, förhoppningsvis lika mycket, när det så behövs. Den sida som blir kritiserad skriker ut nyttig idiot och de gör de naturligtvis ur sin idelogiska ståndpunkt precis som jag gör det. Skillnaden är att dessa åsikter på ytterkanterna ofta är lätta att punktera. Sanna Rayman gör just det i en ledarbloggsinlägg på SvD senare på måndagen.

Vi talar om våld mot kvinnor och våld mot män/relationsvåld. Vi talar om våld i hbt-relationer. Vi talar om läktarvåld. Vi talar om extremistvåld. Vi talar om barnmisshandel. Vi talar om krogvåld. Vi talar om hedersvåld. Det enda våld som alltid leder till att figurer som Stefan Jonsson poppar upp och ifrågasätter och problematiserar själva begreppet är det senare. Jag är så utled på detta att jag vill skrika.

Jag förstår dock inte när Sanna Rayman skriver att  Sakine Madon har fel vänner men jag får ta det som något ironiserande. Slutklämmen är dock perfekt där hon starkt ifrågasätter denna professors engagemang.

En tanke är ju att Jonsson skulle kunna bli en sådan skicklig försvarare, han som nu vet hur man gör. Men något säger mig att hans engagemang stannar här.