Sluta knuffas!

Erik Helmerson skrev förra helgen i ledaren En knuff är en knuff även ur underläge i Dagens Nyheter om Anna Odells film Återträffen, en film som jag jättegärna skulle vilja se.

Anna Odell lyfter åskådaren i kragen och släpper ner honom eller henne i en högstadiekorridor var som helst i Sverige. Scenerna är så universella att de kanske kan sägas ingå i urberättelsen om skolan, i skolhusens själva dna.

Efter att filmen hade visats i riksdagen sa vänsterpartisten Uje Brandelius någonting om att det är skillnad på knuff och knuff, beroende från var den kommer. Vänsterns syn på hierarkier, strukturer och normer hit och dit medför att de t.o.m. blundar för viss brottslighet. Tänk bara vad deras postmodernistiska teorier om intersektionalitet ställer till det.

Variablerna är för många och det kan bli krångligt att, för att använda några vanliga parametrar, hierarkiplacera en vit katolsk enarmad kvinna som gett en något mörkare men även rikare muslimsk man på nöten.

Lösningen är inte att lära ut hierarkikunskaper. Lösningen är sluta med den kollektiva synen på människan och börja se individ för individ för var de eventuellt gör sig skyldiga till och därmed också har ett personligt ansvar för. Man kan inte lära barn att en viss typ mobbning eller våldsyttring är fel och en annan typ är rätt. Det är snarare kontraproduktivt och kan slå riktigt ordentligt fel. Jag tycker att postmodernismen rent ut sagt är farlig.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s