Rassociologi.

”Mångkulturellt centrum har beviljats finansiering för att skapa det första svenska nätverket för forskare som ägnar sig åt frågor som rör ras och vithet i relation till Sverige. Forskarnätverket för svenska kritiska ras- och vithetsstudier vill etablera forskningsfältet kritiska ras- och vithetsstudier i ett svenskt sammanhang.”

Följande inledning fanns redan i somras att läsa på Mångkulturellt centrums hemsida i artikeln Forskarnätverk för svenska kritiska ras- och vithetsstudier bildat. Många har redan reagerat på detta så jag är lite sent ute men jag har funderat ett tag, eftersom sociologi inte är min starkaste gren, på det begrepp som jag skulle vilja kalla det här för: Rassociologi!

Enligt Wikipedia är sociologi ”en vetenskaplig disciplin som studerar samhällen och social handling i vid bemärkelse. Speciell vikt lägger sociologin vid att försöka förklara och förstå människors handlingar och sociala identiteter; grupprelationer och -processer; social skiktning och sociala systemprocesser, samt vilka kulturella strukturer och processer som präglar moderna samhällen.” I och med att denna nya forskningsdisciplin vävs ihop med det postkoloniala forskningsområdet och genusforskningen är detta också en del av intersektionaliteten.

Problemet här är att i en tid då rasism, med rätta, diskuteras högt uppe på den allmänna dagordningen ska alltså en del människor kritiskt studeras p.g.a. deras hudfärg. De som hyllar denna satsning från Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap mest är de s.k. antirasisterna, som verkar vara lika fixerade vid ras som rasister är. En ledarskribent på Nerikes Allehanda skriver:

”Rasbiologin är ett omfattande och mörkt kapitel i historien, där allt från skallindex till Carl von Linnés människoraser har gett upphov till slaveri såväl som världskrig. Forskningsframsteg har gjort det möjligt att göra upp med historien en gång för alla – några biologiska raser finns det inte. När Karim Jebari nu åter visar intresse för människoraser är det i stället i termer av ras som social konstruktion. Och han är inte ensam.”

Ras är numera alltså en social konstruktion. Rassociologi är då ett passande namn för denna biofobiska nysatsning på 1930-talets rasbiologi. Samma ledarskribent på Nerikes Allehanda undrar:

”Men frågan är då hur dessa raser ska delas in? Och vem ska få makten att göra det?”

Forskaren bakom denna forskning, Tobias Hübinette, har själv blivit anklagad för rasism om än omvänd, något som intersektionaliteten inte tar någon som helst hänsyn till. Som integrationshandledaren och KBT-terapeuten Anosh Ghasri skriver så får inte rätt hudfärg vara villkor för antirasismen. Johan Lundberg berättar om sin bok Ljusets fiender i expressenartikeln Med antirasismen som täckmantel.

Annonser

18 thoughts on “Rassociologi.

  1. Rasism är fint och bra så länge det går ut på att definiera den vite (mannen) som överordnad och därmed ansvarig för godtyckligt missförhållande. Biofobisk – vilken utmärkt benämning!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s